Marknadens varningsljus blinkar igen. S&P 500 ritar just nu ett mönster som är kusligt likt det vi såg under slutet av 90-talet, en period som slutade i den legendariska dotcom-kraschen. Korrelationen är 97 %. Samtidigt fortsätter inflationen att bita sig fast, den amerikanska centralbanken håller fast vid höga räntor och tullarna skjuter i höjden. Lägg därtill en ekonomi som överraskar på uppsidan och ett inflationsmått som snart ser högre ut än det egentligen är.

Jag har i denna makroanalys försökt gå igenom varför marknaden just nu befinner sig i ett skört men explosivt läge. Jag har valt att kolla på likheterna med historiska mönster och varför jag tror FED sannolikt håller kvar räntan långt in i 2025, något som jag själv fått ändra min uppfattning om.

S&P 500 uppvisar oroande likheter med dotcom-eran

Grafen ovan jämför S&P 500:s utveckling från mars 1996 till januari 2001 (svart linje) med dagens indexrörelser (rosa linje, högra axeln). Likheten är slående: med en korrelation på 97 % följer dagens marknad nästan exakt samma bana som under slutet av 90-talet vilket var en period som slutade i en av den mest berömda börsbubblan i modern tid.

Det som väcker oro är att vi befinner oss på en liknande plats i cykeln som precis innan techbubblan sprack, efter år av likviditetsdriven uppgång, hög riskaptit och växande spekulation.

I slutet av 90-talet byggdes marknadsrallyt upp av IT och internetbolag. Idag drivs mycket av AI, megacap tech och passiva inflöden. Och precis som då ifrågasätts nu hur hållbar den här uppgången är, särskilt i ett klimat där realräntorna stiger.

FED är troligen långt ifrån en räntesänkning

Jag har länge trott att vi i år skulle få se flera räntesänkningar, men har nu börjat att tänka om. Grafen ovan visar marknadens prissättning av sannolikheten för räntesänkningar vid de tre kommande FOMC-mötena – juni, juli och september 2025 och budskapet är att en räntesänkning lär inte komma inom närtid.

Efter stark data på flera fronter (inklusive sysselsättning, ISM och inflation) har sannolikheten för en sänkning vid juni-mötet (röd linje) fallit till nära noll. Även juli (grön linje) visar svagt momentum, medan marknaden för september (blå linje) visserligen fortsatt prissätter en möjlighet, men sannolikheten har sjunkit tillbaka till runt 56 %.

Marknaden har gradvis justerat sina förväntningar. Från flera sänkningar under 2024 till nu ett läge där ett enda beslut under hösten hänger i luften.

Detta beror på en ekonomi som visar tydliga tecken på återhämtning samtidigt som pristrycket håller sig envist över målet. Under dessa förhållanden vore det direkt oansvarigt av FED att lätta på penningpolitiken, något som både retoriken från FOMC-medlemmar och marknadsdata numera speglar.

Med andra ord: FED kommer inte att sänka räntan så länge ekonomin visar styrka och inflationen biter sig fast.

Överraskande starka data driver upp Atlanta Feds BNP

Efter en rad oväntat starka datareleaser har Atlanta Fed:s GDPNow-prognos för andra kvartalet 2025 skruvats upp rejält till 3,8 %, upp från 2,2 % så sent som den 27 maj. Det är en markant avvikelse från marknadens konsensus, vilket illustreras tydligt i grafen, där den gröna linjen nu sticker iväg långt över Blue Chip-spannet.

Det är framför allt nettoexporter som gett en positiv överraskning, med deras bidrag till BNP-tillväxten uppreviderat från -0,64 till +1,45 procentenheter.

Samtidigt dämpas tillväxten något av fallande investeringar, där real gross private domestic investment sjönk från tidigare 3,7 % till -1,4 %. Men konsumtionen håller sig stabil, vilket i kombination med förbättrade handelsflöden signalerar bredare styrka i ekonomin.

Den här kraftiga upprevideringen utmanar bilden av en avmattande konjunktur och kan påverka både FED:s räntepolitik och marknadens prissättning framöver.

Det vi ser är alltså inte bara en teknisk justering, utan en bredare makrosignal: den amerikanska ekonomin visar fortsatt motståndskraft, trots strama finansiella förhållanden.

Enligt de senaste siffrorna föll USA:s varuimporter från $344 miljarder i mars till $276 miljarder i april 2025, dvs. en nedgång på 19,8 % månad över månad, vilket är det största enskilda fallet någonsin rapporterat. Det här kan på ytan ses som positivt för BNP-beräkningen, där lägre import innebär ett mindre negativt bidrag från nettoexporten.

Men bakom siffrorna döljer sig tillfälliga faktorer, snarare än strukturella förbättringar i handelsbalansen.

Den dramatiska nedgången sammanföll med ”Liberation Day” den 2 april, vilket påverkade leveransflöden, samt med en ökning i tullar och handelshinder, som gjorde det dyrare och mer administrativt krävande att ta in varor i landet.

Det viktiga här är att detta inte nödvändigtvis signalerar svag efterfrågan – utan snarare störningar i logistik och politik.

Så även om importminskningen bidrar positivt till BNP-siffrorna på kort sikt, är det inte ett tecken på stärkt inhemsk produktion eller självförsörjning. Snarare bör det ses som ett varningstecken på att geopolitik och handelspolitik påverkar realekonomin i växande grad.

Kraftigt fall i amerikanska varuimporter

Enligt de senaste siffrorna föll USA:s varuimporter från $344 miljarder i mars till $276 miljarder i april 2025, en nedgång på 19,8 % månad över månad, vilket är det största enskilda fallet någonsin rapporterat. Det här kan på ytan ses som positivt för BNP-beräkningen, där lägre import innebär ett mindre negativt bidrag från nettoexporten.

Men bakom siffrorna döljer sig tillfälliga faktorer, snarare än strukturella förbättringar i handelsbalansen.

Den dramatiska nedgången sammanföll med ”Liberation Day” den 2 april, vilket påverkade leveransflöden, samt med en ökning i tullar och handelshinder, som gjorde det dyrare och mer administrativt krävande att ta in varor i landet.

Det viktiga här är att detta inte nödvändigtvis signalerar svag efterfrågan – utan snarare störningar i logistik och politik.

Så även om importminskningen bidrar positivt till BNP-siffrorna på kort sikt, är det inte ett tecken på stärkt inhemsk produktion eller självförsörjning. Snarare bör det ses som ett varningstecken på att geopolitik och handelspolitik påverkar realekonomin i växande grad.

KPI kommer stiga när ”nollmånader” försvinner

För exakt ett år sedan, i maj och juni 2024, var den månatliga inflationstakten 0,0 % – vilket nu innebär att dessa låga värden rullas ur 12-månadersmåttet (årstakt). Samtidigt visar färska siffror i grafen att månadstakten för mars till maj 2025 ligger runt 0,3 % till 0,4 %, delvis drivet av nya tullar och importprischocker.

Detta innebär att vi står inför en statistiskt betingad uppgång i årstakten för KPI – även om månadsinflationen förblir måttlig.

Med andra ord: bas­effekten kommer nu börja trycka upp det officiella inflationsmåttet, vilket i praktiken gör att den rapporterade inflationen kommer se hetare ut än den faktiskt är i realtid.

I kombination med ett uppsving i varupriser (se tidigare grafik om importkollaps och återhämtning i global efterfrågan) ökar risken för att årstakten för KPI – som just nu ligger på 2,3 % – rör sig markant uppåt under de kommande månaderna.

Det här blir en kommunikationsutmaning för Fed: även om inflationsmomentumet inte accelererar i sak, kommer siffrorna att visa motsatsen – och marknaden lär reagera därefter.

Tullexplosion: En ny inflationsvåg på väg?

Det här är inte en liten justering. De årliga tullintäkterna har exploderat från omkring $100 miljarder till över $250 miljarder – på bara några månader. Kurvan på grafen talar sitt tydliga språk: det här är en av de mest dramatiska uppgångarna i tullhistorien.

Vad betyder det? Inflationsrisk.

Tullar fungerar i praktiken som en skatt på importerade varor – kostnader som i många fall överförs till konsumenten. Och när man inför nya avgifter i den här skalan, så snabbt, är det nästan oundvikligt att det smittar av sig i prisstatistiken. Vi ser redan nu hur CPI-data börjar reagera, och det är ingen slump.

Det här sker samtidigt som Fed redan kämpar med att få ned inflationen. Det innebär att tulluppgången riskerar att bli ytterligare ett hinder för framtida räntesänkningar.

Det finns förstås politiska motiv bakom – Kina, reshoring, industristöd – men från ett marknadsperspektiv är signalen tydlig: inflationstrycket får just nu en ny bränsleledning inkopplad.

Slutsats

Vi befinner oss i ett marknadsläge där flera stora krafter kolliderar. Å ena sidan ser vi varningsflaggor som inte går att ignorera: en marknad som börjar likna slutet av 90-talet, inflation som håller sig över målet, ett FED som tydligt signalerar att räntesänkningar inte ligger nära till hands och geopolitiska faktorer som påverkar handelsflöden och priser. Därtill kommer statistiska effekter och politiskt drivna tullchocker som riskerar att tillfälligt förvränga inflationsbilden ytterligare.

Men samtidigt är det viktigt att inte stirra sig blind på riskerna. För bakom dem finns en underliggande ekonomisk styrka som inte kan avfärdas. Konsumtionen håller i sig, exporten överraskar positivt och arbetsmarknaden visar få tecken på svaghet. Det här är inte en ekonomi på väg in i recession det är en ekonomi som bromsar försiktigt efter en lång period av överhettning.

Den sköra balansen kräver vaksamhet. Det är inte läge att kasta sig huvudstupa in i marknaden, men det är heller inte dags att lämna den. Den som lyckas navigera rätt i det här landskapet kan komma ut starkare på andra sidan.

Och kanske är det just nu i den här blandningen av nervositet och motståndskraft som nästa stora möjlighet börjar ta form och det är i sådana här skiften det gäller att ligga rätt positionerad.

Därför analyserar jag marknaden dagligen och varje lördag sammanfattar jag mina tankar i portföljrapporten, där jag även skriver när jag anser att det börjar bli dags att ta hem vinster för året.

Med det vill jag önska er alla en härlig sista maj. I morgon är det officiellt sommar och nu även sista månaden för Q2 2025. Som det ofta blir vid sista månaden av Q2 (och Q4) lär det bli en extra spännande månad.

Allt gott och lev väl,

an1h

PS: Viktigt! Kom ihåg att detta absolut INTE är någon som helst form av finansiell rådgivning. Jag skriver här min egna syn på marknaden baserad på mina egna makroanalyser. Kom ihåg att i slutändan aldrig lyssna på någon annan när du investerar, utan fatta helt och hållet dina beslut på egna grunder. Du vet själv bäst när du behöver pengarna och hur din egna risktolerans ser ut.